Daiquiri – slutplädering

Sista bloggen och avslutning på det här Gotland Runt som jag nog fortfarande tycker att det är.

Tidigt morse igår gick Södertäljebåten Daiqiuri med mej ombord i mål. Det är konstigt men under tävlingen, med adrenalin i kroppen eller nåt annat, så är det lättare att hålla sej skärpt. Men efter målgången har ögonen bara gått i kors. Kunde bara inte fokusera på att blogga. Efter en natt i skön säng går det bättre.

Som helhet var tävlingen en av det bättre med vind hela tiden. Inga stiltjebälten och måtttligt med regn, solbränd i ansiktet och likblek i övrigt. Bitvis var sjöarna grova och ett illamående låg och lurade. Kryssen upp till Hoburgen var så lång som den bara kan vara. Just inga vilopauser genom öppnare vindvinklar utan dikt bidevind hela tiden. Lite sjölä hittade vi bakom Östergarn där vi i den tilltagande vinden revade storseglet illa. 3 m tejp och det höll hela vägen hem. Hemseglingen blev underbar. Ungefär som att efter att gått uppför en skidbacke äntligen få surfa ner och bara njuta. Årets toppnotering på loggen blev 11,8. Jag kan ge mej på att So Vain hittade ännu lite mera fart.

Seglingen gick det här året från Skeppsbron i inre Stockholm och om det var bra och rätt surras det om bland seglare för fullt just nu. personligen gillade jag att banan blev längre men hade hellre haft den på havet 100%. Resultaträkningen blev dessutom krångligare än nödvändigt.

Bland minnesvärda händelser tycker jag helt klart satsningen med Two Star ”So Vain” med Tom och Sandra som enda OBK båt tar första priset. Med helt vanliga semestersegel tar de sej an uppgiften med bravur. Ut till Sandhamn ligger de inte alls långt efter. Profilen av den färgglada spinnackern och det likt en Laser utskotade storeseglet stressade allt för nära i nacken många gånger. Stor eloge även till den långa kryssen till havs. På en över riggad båt som TwoStar är det lurigt att hitta drivet. Pay-back är naturligtvis undanvinden. Ska bli kul att få höra om den. Bra gjort!!

Andra minnesvärda moment var att det var ett samlat fält även om alla seglade samma bana, det blev inte så utdraget som man kunde befara. Från Visby och hem var vi 3 båtar där ingen kunde bryta sej loss och ingen blev heller frånseglad. Såna lägen sporrar naturligtvis att krama fram det allra sitsta. Justeringarna på skoten mot slutet var oftast bara några få cm för att hitta det vi upplevde som optimalt.

Som vanligt efter en ett bra havsrace så ska det strula i slussarna. Förra året fick vi med Linnea utskällning av en seglare från Köping för vårt amatörmässiga sätt. I år lyckades grabbarna på väg till starten i Stockholm mosa pullpit och mantågsstöttor i uppslussningen när mantågsstötta fastnade ”under” när vattnet steg. Ja man kan nästa se bilden framför sej. På hemvägen, samma ställe, så går det inte att få i backen för att stanna vid slussväggen. Växelvajen har gått av, backslaget har fastnat i läge ”fram”. Ju mer jag backar för att få stopp desto mer skenar båten och nu är bakre slussportarna otäckt nära. Turen i oturen är att vi sitter i en segelbåt. Genom att vrida rodret 90 grader får jag båten att tvärvända inne i den smala slussen. Den tappar nästan all fart. Med linor i land kan vi bromsa det sista. Man kunde nästa se och känna sluss-personalsen och övriga båtmänniskors tankar, ”D-a amatörer”. Slussning är bra underhållning, så är det.

(På Daiquiri: Gunnar Frostell, David Nilsson, Bo Jättner, Martin Dillman, Krister Mellström & Mikael Ruda)

Stort tack till alla som skickat uppmuntrande mail och SMS under resan och speciellt till Duracellkaninen Micke J som aldrig tycks tappa energinivån och inspirationen.

//Ruda

Annonser

Daiquiri

Kl 16,00 tisdag 3/7. Har nu varit i Pershagen och hämtat hem en solstekt 5:e platstagare i årets Gotlandrunt.

Hatten av och ett stort grattis till alla i besättningen på Daiquiri.

// Maria Ruda

Ställningen

Det är inte helt enkelt att veta hur man ligger till i en lys kappsegling. Som det verkar så ligger Daiquiri på 6:plats. Blir spännande att se hur det utvecklar sig på slutetappen. Det verkar handla om att köra spinnaker till Sandhamn. So Vain får inte riktigt upp farten med spinnakern och deltar inte i tätstriden. Då de är den enda OBK båten hoppas jag fortfarande att ett under ska hända.

// Micke J